craaaazy

Fick en himla lust att lyssna på Seal, ni vet han som är gift med Heidi Klum. Han är nog ganska fin. Och så är han nog en ganska bra man, tror jag. På tal om makar och sån där skit, så måste jag påpeka att nya sex and the city filmen var över förväntan och jag var ganska belåten.
Min helg har inte varit så mycket mer än bio, eller jo, jag träffade Bea som lider av grisprickar. Hon såg halvt brändskadad ut, stackarn. Sen så åt jag calippo i regnet också och såg på Mulan, men inte mer än så. Fast, jag ärvde ju att par trosor av farmor också. Ett par från åttiotalet, eller något. Nostalgiskt. De hänger härligt mycket i rumpan. Som om att jag har bajsat på mig. I vilket fall ska jag vårda dem ömt och lägga dem längst in i garderoben och bli kär varje gång de råkar komma fram.
/F


När jag kommer hem



När jag kommer hem brukar jag krypa upp i min fars famn och känna doften av hans parfym. Ibland dricker han ett glas whiskey. Doften av whiskey gör mig alldeles lugn och nostalgisk. När pappa inte sitter i sin fåtölj brukar jag läsa någon av hans alla whiskeyböcker, eller så tar jag en sväng till vårat fina antika träskåp och låter ögonen gå en guidad tur bland pappas många olika whiskeysorter och hans cognac. För mig är det här, på något konstigt sätt, kärlek och trygghet.
/ Fredrika

Well I've been twisting to the sun and the moon

Jag vet, kanske är jag lite löjlig, men förut när jag tittade på det nya avsnittet av Schulman show blev jag lite stött, eller förnärmad som Fia skulle sagt. Det första som gjorde mig lite illa till mods var när Fredrik Wikingsson, lite snällt, sågade Skavlan. Trots att det var en väldigt fin och snäll sågning kunde jag inget annat än att bli lite upprörd. Jag menar, jag älskar ju Skavlan! Det andra var när idioten Patrick Sjöberg pratade skit om Stefan Holm. Hemska människa! Stefan Holm är ju ändå från Värmland.

Bon Iver gör mig inte stött i alla fall. Tvärtom! Han förgyller min kväll. Fint. Mycket fint.
/ Fredrika

Plötsligt rättade jag till allt igen

Det finns en möjlighet att jag överdramatiserar ibland.


Plötsligt förstörde du allt

Jag har ett fruktansvärt stort hat idag. Det vill inte försvinna och jag blir nästan lite rädd för mig själv. Är det verkligen möjligen att hata så som jag gör? Men det kommer väl försvinna? Det kommer att försvinna. Klart att det kommer försvinna. Snart kommer jag vara kär i dagen. Snart kommer jag, snart kommer jag, nej, hatet kommer nog ta över mig innan. Ja.
/ Fredrika

RSS 2.0